Min älskade-Del 1

Anne

Jag vaknade med ett ryck, jag andas häftigt, svetten rinner och hjärtat rusar.

Samma drömmar som vanligt, den mörkhåriga mannen, jag kan inte riktigt se honom, bara små skymtar av honom, som munnen, ögonen. Bara en sak åt gången, men jag känner honom tydligt. När han tar på mig, det känns så otroligt verkligt. Han har en svart ståtlig varg med sig, den ser jag tydligt, den är så vacker, precis som mannen är, mörk och mystisk. Den riktigt skimrar i pälsen och den har röda ögon, men den utstrålar trygghet. Jag älskar verkligen vargen, den har funnits med mig sen barnsben och dessa drömmar kommer nästan varje natt.

Och jag dras verkligen till mannen, på ett plan jag inte riktigt kan beskriva.

I drömmarna kysser han mig, hans händer är överallt och utforskar varje centimeter av min kropp. Hungrigt trevar fram, lika hungrigt som jag utforskar hans.

Drömmarna har de senaste månaderna

blivit klarare, intensivare och har kommit oftare och pågår längre.

Jag har känt mer och jag kan nästan se och känna honom om jag blundar i vaket tillstånd. När jag var barn, var mannen en pojk, som om han vuxit med mig. Vi lekte men jag var väldigt blyg och vi pratade aldrig direkt med varandra. Vi läste varandras tankar, eller som om vi visste vad den andre ville och tänkte. Men vargen däremot, han och jag pratade mycket, om allt mellan himmel och jord, fram tills dagen mina föräldrar dog. Då orkade jag inte prata med någon på väldigt länge. Mina föräldrar dog när jag skulle fylla 13. De brann inne, ingen vet hur branden startade, jag sov sägs det men de lyckades ta ut mig. Minns ingenting av det och har många minnesluckor från min barndom för övrigt.

Tillhör detta verkligen vanligheterna att drömma så här? Om samma personer och att man pratar med djuren? Nej det tror jag inte.

Inte min bästis Jonna iallafall, inte vad hon sagt åtminstone. Hon drömmer om olika killar och olika saker. Massa konstiga saker dessutom när jag tänker efter. Jag har bara en man i mina drömmar, en och samma... Alltid...

Jag är snart 25 och har inte lyckats ha en enda pojkvän pga mina drömmar. Vem sjutton är oskuld vid 25 års ålder?? Jo jag.. Men det går bara inte för det känns som jag skulle vara otrogen känslomässigt. Svårt att beskriva, men jag väntar på.. DEN mannen.

Jag kastar av mig täcket, sätter mig på sängkanten och tittar på klockan.

-"Shit jag har försovit mig!!"

Klockan är 08.24 och jag börjar jobbet klockan 09.00!! Omg!

Den nya butiksägaren sägs vara så jävla tjurig så att komma försent kommer inte på frågan!

Och det är första gången jag ska möta honom, så då vill jag göra ett bra intryck.

Han har en stor klädkedjan så förstår inte vad han ska med "Den lilla klädbutiken" till. I denna lilla håla.

Jag kammar mitt långa blonda hår och slänger upp det i en tofs.

Rotar snabbt fram en zebramönstrad tunika, ett svart skärp i bredare sort och ett par svarta leggings. Det passar till mina svarta converse, det får duga! Jag har en ganska smal midja och rätt kurvig så gillar att ha skärp för att göra rättvisa år kurvorna.

Shit, 08,32! Jag måste köra nu! Nycklarna?? Var fan har jag lagt dem? Går ut i hallen och turligt nog ligger dem på hallbyrån som står vid ytterdörren. Ett "Plötsligt händer det" moment!

Jag har en liten 2:a på andra våningen i ett relativt lugnt område. Jag har inte inrett den så mycket för jag har alltid känt att jag inte ska stanna. Jonna däremot, hon pysslar och donar när hon är här. Trots har jag bott här i snart 2 år så har jag inte fått inspiration.

Jag har sökt mig in till "storstan" ett tag nu men det är svårt att få en bra lägenhet som inte kostar skjortan.

Jag tar min svarta skinnjacka och min svarta handväska och springer ut genom dörren. Självklart ska låset krabba! Alltid när man är stressad!! Suckar högt och blundar för att koncentrera mig.

Till slut går det, jag springer ner för trapporna och ut genom porten, slås av spöregn. Självklart, det ska pissregna också! Håret blir dyblött men skinnjackan fångar en del vatten så kläderna klarar sig.

Jag blippar upp min lilla Toyota, osäker på årtal, jag är helt urusel på bilar. Jag kan köra, thats it. Jag fick den av min farbror, han är bilmekaniker, så han fixar alltid min pärla om det behövs. Så hon är säker och går som en klocka.

Han tar alltid hand om mig, ända sen mina föräldrar dog. Jag skakar på huvudet, jobbet!! Jag måste köra! Klockan är 08.39.

Jag svänger in på gatan där lilla klädbutiken ligger, hittar en parkering och parkerar.

Plötsligt blir jag dåsig och det kommer en känsla av att någon eller något ropar på mig. Sedan hör jag! Mannen från mina drömmar, han ropar mitt namn.. -"Anne"! Jag känner igen den så väl, mitt hjärta slår hårt. Jag har hört hans röst när han pratat med vargen flera gånger.

Det är nära men ändå långt borta, som om det är i mitt huvud.

Såklart det är... nu hör jag röster också... det fattades bara det! Nu går jag nuts! ANNE DU ÄR KNÄPP!!

Shit, jag är framme!! Vad är klockan? Hann jag?? Jag kastar blicken mot instrumentpanelen! Klockan är 08.59, tur jag bor nära jobbet! Jag kastar mig ur bilen och springer till butiken.

Precis när jag ska öppna dörren hör jag högt igen,-"ANNE"! Jag fryser till is. Innanför dörren står min man, alltså THE man. Min man från mina drömmar står på andra sidan dörren och stirrar på mig.

Jag kan inte andas, jag känner nästan att jag svävar. WTF??

-"Anne" säger han och öppnar dörren. Han omfamnar mig. Han tittar länge på mig, studerar mig, tar sedan mitt ansikte i sina händer.

-"Äntligen" säger han och kysser mig.

Jag hinner inte reagera, vad händer? Jag kysser honom hungrigt tillbaka, min man från mina drömmar, det känns så bra, så rätt.

Jag vill ha honom, här och nu. Slita av han kläderna och... gud vilken skapelse... känns som jag drömmer. Kan inte riktigt skilja på dröm och verklighet, jag kanske inte vaknade i morse som jag trodde?

Han har guldbruna ögon, kolsvart kort lite rufsigt hår, svart skäggstubb, smal rak näsa och markant käke. Fylliga ögonbryn som får ögonen att lysa. Han har en vit linneskjorta med de översta knapparna öppna så man ser en del av hans håriga bröst. Armarna är uppkavlade och man skymtar tatueringar.

Ljusa jeans som sitter tight så man ser hans muskulösa lår. Denna mannen är helt fantastisk snygg och min dragning till honom är helt galen.

-"Anne, jag har letat efter dig i evigheter. Nu har jag äntligen hittat dig". säger han och kysser mig hungrigt på halsen.

Jag rycker till och återkommer till verkligheten, vad gör jag, jag känner inte denna mannen. Här står jag och kysser en vilt främmande man!

Vad i helskotta sysslar jag med, jag tar ett djupt andetag och drar mig ur hans grepp.

-"Vem är du? Hur vet du vad jag heter?

Vad är det som händer??" Frågar jag och börjar darra på rösten

Det snurrar i huvudet, jag börjar bli dåsig igen och helt plötsligt blir allt svart.