Saga
Det var en gång en katt, en liten svart katt. Som varje morgon gick på promenad. Promenaden började hemma hos katten och slutade vid hamnen. Brevid hamnen bodde Sture. Sture var en gammal man som brukar äta tillsammans med katten. Varje gång Sture såg katten gå till hamnen, så ställde han fram en skål till katten. Sen när katten kom hem till Sture, så satt de på varsin sida av Stures altan och åt. Katten med sin mat och Sture med sina mackor.
Denna dag började precis som alla andra dagar för katten. Efter att den vaknat så sträckte den på sig och tvättade pälsen, tills den var skinande ren. När katten var nöjd med pälsen, så kröp den ut genom ett hål i väggen. Väl utomhus travade katten fram med ett glatt humör. Katten travade förbi fågelbadet, där alla elaka fåglar brukar vara. Förbi kattmats butiken och fram till hamnen. Men när katten passerade Stures hus, så var inte Sture där.
Katten tyckte att det var konstigt, Sture brukade alltid stå och vänta på altanen. Katten fortsatte till hamnen som var fylld med folk. Detta var också konstigt, men katten tyckte att det var viktigare att kolla vad som hade hänt med Sture. Så katten struntade i allt liv på hamnen och gick istället till Stures hus.
Inne i Stures hus var det helt tyst, katten vred och vinklade öronen på jakt efter ljud. Medan katten lyssnade så gick den tyst och försiktigt genom varje rum. Sture var inte i vardagsrummet, han var inte heller i sitt sovrum. Tomt var det också i köket, men badrummet då? Katten travade raskt till badrummet, men dörren var stängd och katten visste inte hur man öppnade dörrar.
Istället la katten sitt ena öra mot dörren och lyssnade. På andra sidan hördes det något, så katten jamade högt för att höra vem det var. Det vart tyst en stund innan katten hörde något igen.
- Katten, är det du?
Det var Sture! Katten jamade en gång till och väntade på svar.
- Kan du hjälpa mig att komma ut? Dörren sitter fast.
Katten såg sig runt omkring efter något som kunde hjälpa Sture att komma ut. Det fanns en massa olika föremål i Stures hus, men inget som katten kunde använda. Då kom katten på att det varit folk på hamnen, någon av dem borde ju kunna hjälpa Sture. Så med sina korta ben sprang katten ut ur Stures hus och tillbaka till hamnen.
På hamnen var det fortfarande liv och rörelse, så katten gick rakt mot folkmassan och jamade högt. Medan den jamade så strök den sig mot alla som gick förbi, men ingen stannade. Det gjorde katten irriterad och helst ville den bita någon i benet, men då stannade någon till. Det var Inga.
- Lille vän, hur är det fatt?
Katten gjorde en snurr framför Inga och började gå mot Stures hus. Nu och så stannade katten till, för att se så att Inga följde med.
Tillbaka hos Sture så ledde katten Inga hela vägen till badrummet, där Sture fortfarande väntade. Katten skrapade på dörren för att visa Inga vad det var som var fel. Inga tittade på katten och dörren en stund, innan hon gick iväg. Kort därefter kom hon tillbaka med en annan man. Inga klappade på katten.
- Sture kommer snart att vara ute.
Mannen slamrade med något och efter en stund så öppnades dörren, och ut kom Sture.
När Inga och mannen hade gått så fixade Sture fram en stor skål med kattmat åt katten. Sen satt de på Stures altan och njöt, precis som alla andra dagar.
